Det bästa jag har gjort för att lära mig spanska
I tredje klass på gymnasiet valde jag spanska 3 som valfritt ämne. När jag väl hade kommit så långt ville jag inte glömma allt jag hade lärt mig. Därför bestämde jag mig för att använda ett år till att vidareutveckla min spanska.
I skolan hade jag lärt mig en del grammatik och fått ett enkelt ordförråd. Jag kunde föra enkla samtal och läsa korta texter. Spaniskan här i Argentina är uppdelad i grammatik och praktisk spanska.
Jag tycker att nivån på Spanska 1 med Kulturstudier har motsvarat nivån på Spanska 3 på gymnasiet i Norge. Den stora skillnaden har varit intensiteten i lärandet.
Jag märkte att inlärningskurvan sköt i höjden när jag gick från att ha fyra timmar spanska i veckan till tolv.
Med fyra timmar tre dagar i veckan har det jag tidigare bara snuddat vid faktiskt fastnat. Det har verkligen varit en fördel att ha lokala lärare som kan språket utan och innan och som alltid kan ge precisa och bra förklaringar i både grammatik och praktisk spanska.
Det jag märker mest är hur mycket lättare språket kommer till mig nu. Jag förstår vad andra säger och klarar av att svara utan att behöva lägga lång tid på att formulera mina meningar.
När jag reser tillbaka till Norge kommer jag att kunna läsa spanska texter, lyssna på ljudböcker och se filmer utan större problem. Det kommer i sin tur att göra det enklare att fortsätta utveckla språket på egen hand.
För det allra viktigaste för lärandet är att använda språket. Det är lätt att hamna i en ”bubbla” när man lär känna andra skandinaviska studenter, men språket behöver inte vara ett hinder för det.
Tvärtom kan det ofta vara enklare att inleda samtal när man är flera tillsammans.
Genom daglig användning lär du dig också att prata mer som en riktig argentinare. Argentinsk spanska skiljer sig en del från spanskan från Spanien som vi lär oss i skolan i Norge.
Både uttal och ordförråd är annorlunda. Till exempel använder de inte ”tú” utan ”vos”. Ord med dubbel-L uttalas inte heller som ett J-ljud, utan mer som ett sj-ljud.
I början var det ovant, men nu känns det faktiskt mer naturligt än det spanska uttalet. Jag har också vant mig vid det argentinska ordförrådet.
Mitt favoritord är nog ”boludo”, som är ett lite kaxigt ord som används för att kalla någon kompis. Men det används också som ett skällsord för att kalla någon en idiot, liknande det grövre uttrycket ”pelotudo”.
Det är otroligt roligt att märka att man förstår mer och mer. Jag minns särskilt väl en gång när en äldre man ropade ”pelotudo!” för full hals efter en cyklist som nästan körde på honom.
Som tur är för oss som försöker lära oss språket hjälper den lokala kulturen oss att göra det. I Argentina är det nämligen vanligt att slå sig i slang med främlingar.
I början tyckte jag att det var ovant att butikspersonal alltid frågade hur det var, och att folk jag träffade ville veta var jag kom ifrån.
Efter hand har jag insett att det här egentligen bara är en perfekt ingång till samtal och en möjlighet att öva sig i spanska.
Man behöver inte alltid dela med sig så mycket om sig själv, och ibland kan det till och med vara smart att ljuga lite. Till exempel kan det löna sig att säga att man kommer från ett mindre känt land än Norge (som folk ofta förknippar med rikedom) när man är på marknad, så att priserna inte skruvas upp för mycket.
Det jag har lärt mig den här terminen kommer jag att ta med mig resten av livet. Kanske kommer jag inte att få användning för att kunna pruta på marknader när jag är tillbaka i Norge, men jag hoppas att jag kan fortsätta att lära mig och att jag kan resa tillbaka om några år med ännu bättre spanska.
Den här vistelsen är det bästa jag hade kunnat göra för att upprätthålla mina spanskakunskaper efter att ha fått en bra grund på gymnasiet.
Nu känner jag för första gången att jag med säkerhet kan säga att jag kan spanska. Du kan plugga in hur många grammatiska regler du vill, men om du inte använder språket aktivt är det omöjligt att faktiskt bli bra på det.
