Tangoafton i Buenos Aires

Buenos Aires är ju trots allt tangons födelseplats.

I slutet av 1800-talet uppstod den som en blandning av olika dansstilar. Till en början förknippades tangon med prostitution och kriminalitet, men under 1900-talet blev dansen mer socialt accepterad, både i medelklassen och överklassen.

Redan 2009 skrevs tangon in på UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv (Knudsen, 2025).

Så precis som danslärarna Suyai Serpa och Lia Pereyra berättade för oss, skulle vi alltså inte bara prova en ny dansstil, vi skulle få uppleva en bit av argentinsk kultur och historia.

Ändå är det inte helt enkelt att röra kroppen på sätt man aldrig har gjort förut. Det lugnade oss inte precis att lokalen som vi trodde skulle vara en vanlig dansstudio, såg mer ut som en bar.

Dessutom märkte vi snabbt att det inte bara var spanskeleverna som skulle dansa, för i kön stod det också lokalbefolkning. Både unga och gamla, män och kvinnor.

Tillsammans ställde vi oss i en ring och lektionen började. Först av allt lärde vi oss det mest grundläggande, att föra över kroppsvikten från ena sidan till den andra.

Detta skulle vi göra i takt med den känslofyllda tangomusiken, för när vi så småningom skulle försöka oss på att dansa i par var vi tvungna att hålla samma takt.

Kemin mellan danspartnerna är det allra viktigaste, fick vi lära oss. Till skillnad från den dans jag har hållit på med tidigare finns det ingen koreografi i tangon.

Partnerna är beroende av att den ledande partnern, oftast mannen, använder hela kroppen för att tydligt leda sin partner i dansen. Vi fick inte prata med vår partner under dansen, kroppens rörelser skulle vara vårt enda språk.

Det låter lättare än det är. Jag tror att många fötter blev halvt ihjältrampade den kvällen!

Efter flera fumliga försök att leda och bli ledd av olika danspartners var lektionen över. Kvällen var däremot inte slut.

Vi nybörjare gick till baren för att hitta något att stilla vår hunger och törst med. Samtidigt strömmade det in lokalbor, så kallade porteños, som också hade dykt upp för att dansa.

Vi drog oss tillbaka och såg den riktiga showen dra igång. De som för en halvtimme sedan hade fört över tyngden och tagit ett steg fram och ett tillbaka i ring med oss, snurrade plötsligt dramatiskt runt på golvet.

Även om dansnivån varierade fick några av oss studenter också en svängom med de lokala dansarna ute på golvet.

Jag som älskar dans tyckte att det var riktigt fascinerande att se de som verkligen kunde det här släppa loss på dansgolvet. De fick allting att se lätt och elegant ut.

Inte bara lyckades paren föra och bli förda utan att krocka med vare sig varandra eller andra par, de lyckades också använda mer komplicerade steg än vi hade lärt oss under hela lektionen. De sparkade upp längs och mellan varandras ben och snurrade runt varandra.

Även om det var väldigt roligt att få prova att dansa tango själv tyckte jag nog att slutet av kvällen, med uppträdandet av de lokala dansarna, var det allra roligaste.

Kanske kan jag själv en dag dansa som dem. Då måste jag i så fall gå på några fler lektioner. Något som överraskade mig med dansen var hur stel den kändes. Överkroppen och armarna skulle vara starka, och höfterna skulle inte röras.

På det hela taget var det en väldigt rolig upplevelse och något jag hade sett fram emot att prova här i stan.

Jag hoppas fortfarande att jag får ta fler danslektioner medan jag är här. Då är jag i alla fall på rätt ställe, för i den här delen av världen finns det dans överallt!

Våra lokala kontakter här i Buenos Aires har redan hjälpt oss att hitta salsalektioner. Baren La Paz Arriba, som höll tangokväll, har flera kurser redan den här veckan! Det blir nog ganska annorlunda än tangon, men det får bli en historia till en annan gång.

Källor:

Knudsen, Jan Sverre: Tango i Store norske leksikon på snl.no. Hämtad 25 januari 2026 från https://snl.no/tango