Återseende med Buenos Aires – tre år senare

Javier Milei har blivit president, skurit ner stora delar av den offentliga förvaltningen och avskaffat «Blue Dollar».

Innan avresan märkte jag att jag var orolig för att detta skulle ha präglat kulturen som jag blev så förtjust i för två och ett halvt år sedan.

När jag landade på EZE flygplats och tog en Uber in till huvudstaden, märkte jag snabbt att det inte fanns något att oroa sig för.

Samtalet i taxin flöt på, och chauffören var engagerad och intresserad på det sätt som argentinare ofta är. Jag anlände till stadsdelen Palermo runt klockan två på natten, men gatorna var långt ifrån tomma.

Dagen efter sken solen, och jag bestämde mig för att ta en löprunda i parkerna norr om staden. Trots att jag hade bott där nästan ett halvår tidigare, blev jag förvånad över hur mycket nytt jag lade märke till under turen.

Buenos Aires kallas ofta för "Sydamerikas Paris", och det finns goda skäl till det. Medan Palermo erbjuder gamla villor, museer och ett storslaget universitet, kan man uppleva mysiga kullerstensgator, tangobarer och kolonial arkitektur i San Telmo.

La Boca, Puerto Madero och Recoleta är centrala stadsdelar som står i stark kontrast till varandra. Jag är tillbaka i Buenos Aires på semester från Rio de Janeiro, där jag för närvarande är på utbyte. Jag tycker otvivelaktigt att Buenos Aires är en mer intressant och varierad stad.

Kulturutbudet i Buenos Aires är något i en klass för sig. Staden har över 300 bokhandlar och 280 teatrar, och är därmed av många erkänd som staden med flest teatrar i världen.

Argentinare framstår som engagerade och kulturintresserade, och även om det offentliga kulturstödet har minskat, är gatorna på kvällstid fortfarande fyllda med kulturälskande argentinare.

Utelivet i staden är också så varierat att jag inte tror att jag har varit på samma ställe mer än en gång. Den här resan blev jag introducerad till ett techno/trum-set i Almagro och ett ställe för brasiliansk funk i Palermo – två stora framgångar.

Jag sitter åter med känslan av att ha "rundat" staden, men den känslan försvinner nog nästa gång jag kommer tillbaka hit.