Vardagen som student i spanska och hållbarhet

Måndag till onsdag fick vi serverad lunch efter undervisningen, och maten varierade från dag till dag. Ofta fick vi traditionell costaricansk mat, som ris och bönor, men vi fick också serverade rätter med pasta och potatis.

Spanskundervisningen var indelad i tre olika ämnen, oral (muntlig spanska), literatura (spansk litteratur) och lectura (spansk läsförståelse).

Detta var annorlunda jämfört med språkundervisningen jag var van vid från gymnasiet i Norge, som bara består av en samlad spanskurs. Uppdelningen i olika ämnen gjorde att det var lättare att fokusera på specifika delar av spanskinlärningen, även om alla ämnen är nära förknippade med varandra.

I början av terminen gjorde alla ett nivåtest i spanska och placerades i grupper anpassade efter vår nivå.

Jag har haft spanska både i högstadiet och gymnasiet, men det var flera år sedan min senaste spanskalektion, så mina spanskkunskaper var lite ringrostiga.

Jag hamnade på nivå 1 efter testen, och vi fick möjligheten att byta nivå efter några veckor, om man kände att man var placerad på fel nivå.

På min nivå var vi under tio studenter, vilket möjliggjorde nära kontakt med både lärare och de andra studenterna i klassen.

Undervisningen var varierad och engagerande, och vi hade samma lärare under hela terminen.

Lärarna anpassade undervisningen till oss och kunde ägna mer tid åt olika ämnen om det behövdes.

Lärarna pratade nästan bara spanska, vilket var mycket krävande i början, men vi vande oss snabbt vid det.

Vi arbetade både individuellt och i grupper, med allt från skriftliga prov och muntliga presentationer till läsuppgifter och diskussioner i klassrummet.

Vi hade små, veckovisa bedömningar som räknades in i slutbetyget, vilket hjälpte oss att följa vår egen utveckling och progression i ämnena. Eftersom det var små klasser var det lättare att delta aktivt i lektionerna.

En dag i veckan hade vi undervisning i hållbarhet, och detta ämne hade vi gemensamt oavsett nivå i spanska. Seminarierna och föreläsningarna behandlade olika miljö- och samhällsfrågor relaterade till Costa Rica, och vi fick besök av gästföreläsare från hela världen.

Detta gav oss insikt i både globala perspektiv och lokala lösningar, allt från klimatutmaningar och matsäkerhet till rättvis handel och ursprungsbefolkningars rättigheter.

Höjdpunkten i ämnet var studieresan till Longo Mai, som är ett litet, självförsörjande samhälle där många lever på ekologiskt jordbruk.

Där bodde vi i värdfamiljer och fick delta i olika aktiviteter. Vi planterade ananas, skördade kaffebönor, gjorde choklad och lärde oss om hur jordbruk fungerar i praktiken. Alla dessa ämnen hade vi lärt oss om i hållbarhetsämnet, men det var en helt unik upplevelse att få uppleva detta i verkligheten.

Min värdmor i Longo Mai pratade bara spanska, och det fanns ingen mobiltäckning i hennes hus, vilket initialt kändes lite utmanande, särskilt för min Duolingo-serie – men det visade sig så småningom vara ganska befriande.

Jag fick verkligen användning för min spanska och upplevde hur mina spanskkunskaper kom till nytta när jag fick möjligheten att tala spanska med lokalbefolkningen.

Varje eftermiddag satte Kulturstudier upp en wifi-hotspot, så att vi kunde arbeta med skolan eller surfa på nätet, men jag uppskattade ändå möjligheten att koppla av lite under vistelsen där.

Vistelsen i Longo Mai gjorde ett starkt intryck på många av oss skandinaver. Att bo nära en lokal familj och delta i deras vardag gav ett annat perspektiv på konsumtion, livsstil och gemenskap.

Världsmoren min plockade frukt och grönsaker som hon hade odlat själv, och använde detta i alla måltider vi blev serverade.

Alla kände alla i Longo Mai, och det var trevligt att uppleva hur byn fungerade. Att vara där tillsammans med klassen gjorde också att vi lärde känna varandra ännu bättre, och det var helt enkelt en unik upplevelse som jag är mycket tacksam för att ha fått.

Jag åkte ner ensam och kände ingen innan jag kom dit, men blev snabbt bekant med andra.

Efter skoltid fyllde vi dagarna med olika aktiviteter. Vissa gick på träning, badade i poolerna på stadens hotell, gick till secondhandbutikerna eller kopplade av hemma.

Vardagen, omgiven av palmer och frodig natur var lugn, med en god balans mellan studier och fritid.

Även om närvaro var obligatorisk i undervisningen varje vecka, hade vi ledigt varje fredag – alltså en långhelg varje vecka! Detta gjorde det enkelt att resa och utforska nya platser i Costa Rica.

Kulturstudier ordnade också aktiviteter som fotbollsmatcher, valskådning och ridturer, men många valde också att organisera egna utflykter tillsammans med andra studenter.

Själv hade jag bara planerat en resa till Nicaragua innan jag åkte till Costa Rica, men det slutade med att jag reste mycket mer än väntat, både inom landet och till närliggande länder.