Ögonöppnande "Deep Time Walk" med filosofen Dr. Martin Lee Mueller

Hur kan vi sätta de obeskrivliga 4 600 000 000 åren av jordens historia i perspektiv? Åldern verkar vara bortom vår förståelse, så hur kan vi uppskatta den? Och varför bör vi?

Nyligen tog filosofiläraren Dr. Martin Lee Mueller med sig sina filosofistudenter på en Deep Time Walk, en "resa" utvecklad av ekologen Dr. Stephan Harding vid Schumacher College i Storbritannien. Tanken är att varje meter man går motsvarar en miljon år. Genom att gå 4,6 kilometer, vandrar deltagarna igenom jordens 4 600 miljoner år långa historia.

På detta sätt är det enklare att koppla människolivets erfarenheter till den geologiska tiden och förstå hur kort vår mänskliga historia är, men ändå så förödande.

Vetenskapsdirektören vid Deep Time Walk, Dr. Stephan Harding, förklarar det så här: "När vi går, inser vi i våra kroppar hur gammal och fantastisk vår jord är (...) När vi har den känsligheten, kommer vi förhoppningsvis att agera för att skydda jorden. För att vårda allt liv på denna planet."

I Buenos Aires tog filosofiläraren Mueller med sig studenterna till det ekologiska reservatet Costanera Sur. Tidigt i historien hörde vi om kärnfysiska ugnar i stjärnor som skapar element som kol, kväve, syre och järn, alla oumbärliga för livets evolution som vi känner till det.

Vi hörde om stjärnstoft som blev till jord, och om jordens kollision med en annan embryoplanet, vilket födde vår måne. I början kan månen ha sett tio gånger större ut på himlen, eftersom den var så mycket närmare den unga jorden.

Medan han gick, gjorde Mueller flera stopp för att förklara de viktiga ögonblicken i vår planets historia, bildandet av haven och flera atmosfärer: hur månen stabiliserade jordens lutning, vilket möjliggjorde årstider; hur livet kanske började i små, varma bubblor bredvid undervattensvulkaniska skorstenar; evolutionen av de första cellerna med kärna, flercelliga organismer, och slutligen, alla arter som vi känner till idag.

Skönhetens evolution

Under resan stötte vi på underbara episoder. Som händelserna som inträffade så sent i historien som 130 meter före nutid. Vid den tidpunkten var vi bara en sväng ifrån slutet på vår resa.

Våra fötter var trötta. Världar hade kolliderat, Jorden hade frusit till och tinat upp igen, massutrotningar hade upprepade gånger utplånat majoriteten av Jordens varelser, och livet hade spridit sig igen i större mångfald efter varje stor utrotning.

Och här var vi, 130 miljoner år från nutiden, med lila blommor på varje sida om stigen. Det var passande: Detta var ögonblicket då blomväxter utvecklades tillsammans med insekter. Vår guide Mueller spekulerade över om detta också kunde vara ögonblicket i historien då förmågan att uppskatta skönhet utvecklades.

Tiden går och konkurrenskraftiga växter frodas genom att erbjuda sockerrik nektar som belöning till insekterna. Till slut blev bina de stora mästarna på att samla pollen och nektar. De har beskrivits som «den viktigaste globala pollinatören för grödor och vilda växter», som det står skrivet i Nature. De är avgörande för bevarandet av biologisk mångfald.

E. O. Wilson, betraktad av vissa som 'sociobiologins fader', har en gång sagt: "Om hela mänskligheten skulle försvinna skulle världen regenerera tillbaka till det rika jämviktstillstånd som existerade för tio tusen år sedan. Om insekterna skulle försvinna skulle miljön kollapsa in i kaos."

Bara dagar före utflykten hade Mueller och studenterna diskuterat en nylig rapport från Tyskland. Enligt rapporten har tre fjärdedelar av alla insekter i hela Tyskland försvunnit under de senaste 25 åren.

– Nyheten om omfattande insektsdöd som sker just nu, tillför en märkligt kall, märkligt skrämmande ton till historien, sa Dr. Mueller.

Dröjare på väg att bli en geologisk kraft

Precis när berättelsen om jordens evolution nästan var slut, började Mueller en annan historia: vår. Homo sapiens, arten, dök upp någonstans runt 30 centimeter från nutiden.

Amerika verkar ha besökts av människor först efter att glaciärerna drog sig tillbaka mot norr igen.

– Jordbruksrevolutionen, hela den skrivna historien, uppkomsten av världsreligionerna vi känner till idag, människornas ankomst till Nord- och Sydamerika: allt detta utspelade sig under de sista en-komma-tre centimetrarna, förklarade Mueller.

Han zoomade genom den senaste historien och avslutade med att säga: Den industriella revolutionen, som har förändrat vårt förhållande till Jorden så grundläggande, började ungefär tre millimeter före nutiden. Trots den korta tiden vi har varit på denna planet, observerade han nyktert, verkar det som om vår art nu har blivit en geologisk kraft.

– Geologiskt sett har människor nu blivit kraftigare än vulkaner, föreslog han. Och faktiskt: vår art har förändrat denna flera miljarder år gamla planet så djupt och så oåterkalleligt att geologer nu talar om en ny geologisk epok: Nutiden är början på ett nytt kapitel i den urgamla historien. Den kallas av vissa för Antropocen.

Mänsklighetens epok

Begreppet Antropocen populariserades under 2000-talet av nobelpristagande biologen Eugene Stoermer och atmosfärkemisten Paul Crutzen. På svenska betyder termen helt enkelt 'mänsklighetens epok'.

– Efter år av intensiv debatt, beslutade geologer att formellt ratificera begreppet så sent som 2016, även om det fortfarande inte finns någon enighet om när exakt denna epok skulle ha börjat, förklarade Mueller.

Vissa föreslår 1950-talet som en stark kandidat: decenniet då provsprängningar av termonukleära vapen tog fart över hela världen, och material som plast, betong eller aluminium spreds med enastående hastighet. Detta kan ha varit det första decenniet som verkligen lämnade ett bestående avtryck i den geologiska historien. Sedan dess har vi alla lärt oss melodin av snabb förstörelse:

Akuta resursbrister, extremväder, översvämmade städer, sjöar som blir till öknar, avskogning, kärnvapennedfall, kollapsande fiskbestånd, eroderande jord. Listan över saker att sörja över är lång.

Och återigen, medan jag funderar över allt detta, finner jag att dyka in i djup tid är både upplysande och oroande. Under de sista 500 metrarna av utflykten, passerade vi fem massutdöenden. 252 meter från nutiden, stötte vi på en särskilt destruktiv utdöendehändelse kallad Den stora döden, där 95 procent av allt liv gick förlorat i ett geologiskt ögonblick.

Tillbaka till nutiden: Antropocen är väl på väg att bli den sjätte massutdöden i den geologiska historien, och det är redan den snabbaste vi känner till. Den nuvarande utdödningshastigheten kan vara mer än 100 gånger högre än normalt. Fram till mitten av århundradet kan hälften av världens arter vara borta.

Söker nya berättelser för vår relation till Jorden

I sin bok Ecology Without Nature hävdar filosofen Timothy Morton att vi måste förändra hela vårt koncept av natur med tanke på omfattningen av de förändringar som nu sker. Industriell kapitalism, säger Morton, är en primitiv artificiell intelligens som nu håller vår fantasi fången till mycket mer inkluderande uttryck för intelligens.

Hittills har några av mänsklighetens kärnövertygelser varit, och är fortfarande, att människor är 'över' andra varelser och att människor på något sätt kan kontrollera planeten. Denna antropocentriska världsbild har lett oss till ekologisk katastrof och en oåterkallelig global klimatförändring. Kanske kan Deep Time Walk få fler människor att förstå att vi är en del av naturen.

Oavsett hur smärtsam den nuvarande stunden kan vara, förblir detta ögonblick en vagga av möjligheter. Det är fullt möjligt att skynda sig ut ur flyktnarrativet och in i det rikt texturerade landskapet av geohistoria, även medan monster vaknar.

Handlingar som bidrar till att återställa landet, eller gemenskapsåtgärder som skapar möjligheter för livet att återuppstå, kommer inte bara att läka landets ekologi, de kommer också att ge större motståndskraft och flexibilitet till den kollektiva mänskliga föreställningsförmågan.

Tusen tack till Martin Lee Mueller för hjälpen, rättelserna och bidragen till denna text.

Denna text är en förkortad version av den ursprungliga texten på engelska. Texten är skriven av den tidigare studenten Hilda.