Tre veckor på fältarbete

Vår klass delades in i sju grupper som skulle till sju olika byar. Många grupper placerades i byar längs kusten, och några av oss placerades i byar längre in i landet.

Min grupp på fyra placerades i en liten by som heter Brofo, långt från kusten. Byn hade mellan 2000-5000 invånare, beroende på vem du frågade. Det kändes inte som en by av den storleken – den kändes ganska liten.

Vi anlände till vårt hotell, en femton minuters promenad från byn, och packade upp innan vi träffade personalen. Under den första helgen där, träffade vi vår översättare och de äldsta i samhället.

Eftersom byhövdingen var utomlands, var det de äldre som var tvungna att ge oss tillstånd att utföra fältforskning i byn.

Vi gick runt med vår översättare och hotellchefen, som snabbt också blev vår guide och hjälpare.

I början av vår tid där, försökte vi fortfarande att ta reda på vilka underämnen vi ville forska på och hur vi skulle gå tillväga med detta. Vårt huvudtema var fattigdom. Först ville vi titta på vattenbrist och tillgång till toaletter, eftersom vi hade läst på nätet att detta var ett problem där.

Men när vi anlände upptäckte vi att det egentligen inte fanns någon vattenbrist, eller åtminstone inte ett stort problem i detta avseende. Vi försökte undersöka bristen på toaletter närmare, men slutade med att forska om utbildning och fattigdom.

När det gäller forskningsmetoder intervjuade vi flera nyckelinformanter, hade många semistrukturerade intervjuer, genomförde två fokusgrupper och utförde hundra enkäter. Vi brukade vanligtvis arbeta med forskning och datainsamling från sju till tio på morgonen, innan det blev för varmt och innan folk gick till sina gårdar.

Ibland åkte vi också tillbaka till byn på eftermiddagen, men vi spenderade också mycket tid på att transkribera och bearbeta de data vi samlade in.

Vi fick frukost och middag på hotellet. Lunch fick vi ordna själva. Jag tog med paket med nudlar. Det enda problemet med detta var att vi ofta hade strömavbrott under dagen, när jag ville koka vatten, så det fungerade inte alltid. De flesta gånger gick det bra.

Några av mina största insikter från tiden med fältforskning är hur intrikat sambandet mellan fattigdom och utbildning är.

Det var så intressant att se närmare på detta, och jag önskar att vi hade mer tid att fördjupa oss, men jag är samtidigt mycket glad över att vi fick möjligheten att bo i ett bysamhälle i hela tre veckor.

Efter en stund kände folk våra namn och kom för att prata med oss varje gång de såg oss.

Vi kom till byn ungefär samtidigt varje morgon, så mycket av vår morgonrutin blev att hälsa på samma människor längs vår väg in i byn.

Jag rekommenderar definitivt denna kurs för att få erfarenhet inom detta område! Det är en sådan fantastisk möjlighet.