
Reflektioner om freds- och konfliktstudier
Kursen Freds- och konfliktstudier avslutades första veckan i november och jag åkte tillbaka till min hemstad. Mina vänner och familj var nyfikna på att höra om de tre månader jag hade ägnat åt att studera fred och konflikt, ett ovanligt ämne.

Denna text har översatts med hjälp av artificiell intelligens.
Se originalversionen av artikeln här.Hemma visade jag upp mina bilder för att dela med mig av mina erfarenheter från de senaste tre månaderna.
Under tiden var jag också tvungen att göra mitt sluttentamen i slutet av november. Jag fick skriva en individuell uppgift om ett av de fyra givna ämnena. I mitt valda ämne var jag tvungen att ta upp alla samtida ickevåldsrörelser i Sydostasien och diskutera rörelsens framgångar och misslyckanden.

Mitt intresse för urbefolkningsrörelsen mot det stora företaget som vill ta bort naturresurser i utvecklingens namn fick mig att välja Niyamgiri-rörelsen i delstaten Orissa i Indien.
När det gäller Niyamgiri ville ett gruvföretag gräva ut en bergskedja, som var helig för det inhemska "Dongria Kondh"-folket.
Invånarnas beroende av bergskedjan för sin försörjning och vattenkälla var den främsta anledningen till deras motstånd mot gruvbolaget. Gruvbolagets investeringar stod på spel, så de drev hårt på gruvdrift.

I denna konflikt, när gruvbolagen tog in väpnade polisstyrkor mot ursprungsbefolkningen för att tvinga dem bort från gruvområdet, gjorde folket motstånd på ett icke-våldsmässigt sätt och kunde till slut lyckas genom strategisk mobilisering av resurser och individer.
När jag skrev hemtentamen använde jag verktyg som vi lärde oss om under kursen. Det var en anmärkningsvärd och upplyftande upplevelse.
Efter att jag avslutat programmet frågade folk mig ’vad blir nästa?!’. De funderade på vad som är framtidsutsikterna för den här kursen.

Även om jag visste att jag kunde använda min utbildning för att tjäna i en konfliktzon med en NGO eller nationell och internationell organisation, var syftet med att anmäla mig till den här kursen inte att få ett jobb, utan att förstå fred och konflikt.
Jag har arbetat med politiska filmare och läst om motstånd och rörelser över hela världen. Många gånger har jag känt att konflikt var mycket mer nödvändig än fred.

Under kursen förstod jag om negativ fred och ickevåldskonflikter. Detta förtydligade mitt perspektiv och inställning till att förstå förtryck, exploatering och motstånd.
Jag lärde mig konflikthantering och fredsskapande, vilket är mer lämpligt och användbart för mig i mitt personliga liv än att tillämpa det på en större social ordning.
Det viktigaste jag förstod var innebörden av konflikt och de olika aspekterna av fred. Även om fred är det mest önskade tillståndet, är användningen av fred inte alltid oskyldig.

Det nya kriget är inte ett direkt krig, utan en handling av fredligt slaveri och sofistikerad exploatering. Att stå emot orättvisor är en handling för att uppnå positiv fred. Dessa idéer och förståelse är vad jag fick från kursen "Fred och konflikt".
I det här programmet Kulturstudier insåg jag vad min klasskamrat Emma en gång sa, "även om vi kommer från olika platser och kulturer har vi i slutändan något gemensamt." Jag kände att denna gemensamma känsla var så mänsklig.