Man ser inte en elefant mitt i vägen varje dag!

Vi steg upp klockan 05.45 för att ta en jeep till Chitwan. Nationalparken ligger i södra Nepal och är känd bland annat för tigrar, elefanter och noshörningar.

Den fem timmar långa bilresan fick mig att inse att jag verkligen var trött på vägarna i Nepal. Vägarna är så gropiga att det känns som att sitta i en torktumlare.

Vårt första möte med Chitwan var att vi stötte på en elefant mitt på gatan. Det är inget man upplever varje dag!

Vi anlände till vårt hotell mitt på dagen och märkte direkt temperaturskillnaden nu när vi hade kommit ner från bergen och närmare havsnivån. I Pokhara hade det börjat bli kallare, men här var det nästan trettio grader på dagtid och fuktig luft.

Efter att ha ätit lunch gav vi oss ut på vår första safari, nämligen kanotsafari och en tur i djungeln. Vi satte oss i kanoten och blev guidade nedför floden, där vi såg krokodiler, massor av fåglar och en noshörning som gick längs floden.

Det var spännande att se allt på så nära håll i verkligheten. Efter avslutad kanottur gav vi oss ut på en liten promenad genom djungeln.

Vi såg nästan ingenting, förutom några noshörningar långt borta som betade på lotusfältet. ”En sällsynt syn”, sa guiden.

Jakten på tigern var inte över än. Vi tog en tur till ett elefantuppfödningsreservat där det fanns massor av söta babyelefanter! Dessutom såg vi några hjortar på vår tur genom djungeln och en gigantisk myrstack.

Kvällarna i Chitwan ägnades mest åt kortspel och mycket väntan på middagen, som tog evigheter för hotellrestaurangen att förbereda. Det var väldigt gott när maten äntligen kom. Resten av kvällen gick åt till att spela Mafia och Among Us.

Nästa dag steg vi upp tidigt för en jeepsafari, där vi möttes av synen av en noshörning innan vi ens hade påbörjat safarin. Tyvärr blev detta också resans sista noshörning.

Vi såg däremot flera fåglar, hjortar och krokodiler under vår fyratimmars jeepsafari. Inte heller den här gången var turen på vår sida och jakten på tigern var därmed över utan att vi nådde vårt mål. Sammantaget var safarin en mycket spännande upplevelse!

Resten av dagen tog vi oss friheten att sola oss och bada i hotellets pool. Det var skönt att kunna svalka sig från den intensiva hettan. Kvällen innan vi åkte tillbaka till Pokhara åkte vi in till den lokala staden Sauraha för att äta middag och gå ut på stan.

Sauraha påminde om en miniatyrversion av Pokharas lakeside, där studenterna vanligtvis bor. Här fanns massor av souvenirbutiker, restauranger och barer.

Jag åkte tuk-tuk för första gången någonsin i Chitwan, och det var också första gången jag hade sett en under min tid i Nepal. I Kathmandu och Pokhara har de nästan bara bilar och motorcyklar, och inga tuk-tuks.

På det hela taget var mina två dagar i Chitwan en skön paus från tentastressen och ett litet miljöombyte från Pokhara, som vi hade hunnit lära känna ganska väl.

Vissa tänker att Nepal bara är berg, men det är så mycket mer än så. Om du redan har varit i bergen eller vill göra något annat än trekking, rekommenderas en resa till lugna och varma Chitwan!