Grupparbete, lata dagar på stranden och en förkrossande volleybollförlust

De senaste dagarna har gått åt till att jobba med grupparbetet. Uppgiften utgör 40 % av vårt slutbetyg och vi ägnar de senaste 3 veckorna åt att arbeta med det.

Alla grupper har fått ett ämne att skriva om och vi har därefter lämnat in en mer detaljerad problemställning och beskrivning av uppgiften som vi själva förbereder.

Grupparbetet är ett ypperligt tillfälle att tillämpa de intervjufärdigheter vi lärde oss i samband med byresan i Katu och vi får skriva lite om de olika teorierna vi har lärt oss om i klassen.

På våren är vädret i Hoi An i allmänhet mycket fint under hela terminen. Temperaturen ligger stabilt på mellan 25 och 30 grader, vilket gör att vackra stranddagar är möjliga väldigt ofta.

Våra mycket duktiga lokala lärare tog oss till en lektion på stranden igår, vilket mottogs glatt. Det var en perfekt kombination av skola, simning och avkoppling på stranden.

Sammantaget har vistelsen i Vietnam hittills varit ett väldigt trevligt sätt att kombinera att uppleva en ny del av världen, lära sig om ett spännande område och att kunna koppla av i ett behagligt klimat i 10 veckor.

Kombinationen av korta skoldagar, behaglig temperatur, närhet till stranden och billig mat och dryck gör Hoi An till en perfekt plats att bo på.

Våra vietnamesiska studiekamrater har varit väldigt duktiga på att visa oss olika delar av den vietnamesiska kulturen som vi inte hade kunnat få en inblick i utan dem.

Vi har bland annat haft möjlighet att vara med på en vietnamesisk bal på universitetet i Danang, där vi har lektioner på måndagar. En grupp av oss anslöt sig utan att riktigt veta vad som väntade. Vi klädde ut oss så gott vi kunde och dök upp fulla av förväntan.

Även om flera av oss (särskilt tjejerna) såg väldigt fina ut så var vi ingen match för vietnameserna. Balen var väldigt annorlunda än vad man upplever i Norge, med större fokus på utmärkelser, och lite mindre på dans och dryck. Vi hade en fantastisk tid, och avslutade kvällen på en av de många trevliga barerna i Da Nang.

Även om vi har lyckats vinna båda våra fotbollsmatcher mot vietnamesiska lag, var våra insatser på volleybollplanen inte lika framgångsrika.

Manager Vinh hade anordnat en match mot det lokala volleybollaget, där det visade sig att hans son också spelade. Även om vi hade ställt in oss på en tuff match, och hade försökt lägga upp en bra spelplan på förhand, hade vi noll chans mot det lokala motståndet.

Där pojklaget misslyckades lyckades tjejerna ta sig ur matchen med Norges heder i behåll, då de vann knappt med 2-1 i ett jämnt tredje set – visserligen efter en förkrossande seger i första set, och en lika förkrossande förlust i andra set. Tredje setet var också jämnt, men som tur var kunde tjejerna ta segern till slut.

När vi nu ser slutet på vår vistelse närma sig, fruktar alla redan slutet på sin tid i Hoi An. Vi är alla fast beslutna att njuta av den återstående tiden.

Även om vi redan har sett och gjort mycket här, kommer det alltid mer att komma. När jag skriver detta sitter jag på ett tåg på väg till den före detta kejserliga staden Hue, som är en tre timmar lång tågresa genom det vackra och vilda kustlandskapet utanför Da Nang.

Här ska jag tillbringa min helg och se staden tillsammans med en större grupp på 15 personer från studien. Detta är bara ett exempel på en av de många weekendresor du kan ge dig ut på från Hoi An.

Så vi ser fram emot de senaste veckorna, men vi ska göra det bästa av de senaste dagarna!