Kulturstudier i din utbildning

I mötet med de svenska och norska utbildningssystemen är det en del begrepp som kan vara svåra att förstå. Här försöker vi förklara några av de vanligaste begreppen.

En termin med Kulturstudier i Argentina, Ghana, Indien, Nicaragua eller Vietnam kan ingå i en kandidat/bachelorprogram. Eftersom du ska studera till en kandidatexamen kan en termin med Kulturstudier ingå både som huvudämne, biämne eller fri kurs. Du behöver inte tillhöra ett universitet eller högskola sedan tidigare för att studera med oss. En termin med kulturstudier kan också tillgodoräknas som tillvalskurs eller specialisering vid olika yrkesutbildningar. När du studerar utomlands läggs aldrig poängen till automatiskt i det svenska betygssystemet, utan det är varje enskild institution på var universitet som tillgodoräknar poängen och lägger in det i det svenska betygssystemet.

Vad är grundläggande behörighet (university eligibility)?
För att studera med Kulturstudier och vid norska universitet och högskolor måste du ha grundläggande behörighet. Det betyder i regel att du har fullföljt gymnasiet. Saknar du något av de norska grundämnena från gymnasiet (t.ex. matematik B, vilket krävs för studier med Kulturstudier i Ghana, Indien och Vietnam, samt utvecklingsstudier 2 i Nicaragua) men har fyllt 23 år och har 5 år erfarenhet av arbete och studier, så kan du ändå ansöka om att bli ansluten på speciella villkor. Maila oss gärna så kan vi hjälpa dig att undersöka om du uppfyller dessa speciella villkor. 

Obs! Det krävs Matematik B från gymnasiet (gäller studier med Kulturstudier i Ghana, Indien och Vietnam, samt utvecklingsstudier 2 i Nicaragua) för att kunna studera på högskolenivå i Norge. 

För att se vad som vilka gymnasieämnen som krävs för att studera på höskolenivå i Norge klicka här.

För att se vad som krävs för högskolebehörighet i Sverige klicka gärna här.


Universitets- och högskolestudier
De flesta högre studier i Sverige är organiserade i kandidatexamen (motsvarande engelsk Bachelor's degree) och masterexamen. En kandidat får du när du har tagit 180 högskolepoäng, normalt efter tre års studier. Ett studieår är uppdelat på två terminer. Varje termin ska man alltså normalt ta 30 poäng. En termin är vanligtvis uppdelad i mindre kurser eller ämnen. En sådan delkurs tenteras innan terminens slut. Storleken på ämnena varierar från 7,5 till 30 högskolepoäng. När man är färdig med sin kandidatexamen  kan man välja att läsa vidare på masternivå. Det tar i regel ytterligare två år att ta en masterexamen. CSN kräver att du tar 30 poäng per termin för att bevilja dig fullt bidrag och lån.


Vad är ett kandidatprogram?
Ett kandidatprogram beskriver vilka ämnen/kurser du ska läsa de tre år då du ska studera till din kandidatexamen. Kandidatexamen uppnås efter avslutade kurser om sammanlagt 180 högskolepoäng. Minst 90 högskolepoäng av dessa ska utgöras av studier med successiv fördjupning inom ett huvudområde (nivå 1, 2, 3 + inkl. ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng). De övriga 90 högskolepoäng är breddningsstudier. Detta är nationella generella bestämmelser - institutionerna kan ha ytterligare specificerade krav för en viss examen, hör därför även med institutionen som ansvarar för det ämne du vill fokusera på i din kandidatexamen. 


Vad är master?
När du är klar med kandidatexamen kan du välja att gå vidare till masterstudier. En master tar normalt två år att slutföra.


Vad är ett magisterprogram ?
För att ta en filosofie magister (fil mag) examen krävs minst 160 poäng (8 terminer) varav minst 80 poäng i huvudämnet och två uppsatser om 10 poäng vardera i huvudämnet (på C- och D-nivå). Resterade 60 poäng (fil kand) och 80 poäng (fil mag), s.k. valfria kurser, kan i vanliga fall väljas fritt. Vissa högskolor och program har dock särskilda regler om detta, så tala med din högskola för att få exakt information om detta. För fil kand- och fil mag-examen finns ingen särskild studieordning fastställd, utan du bestämmer själv i vilken ordning du vill läsa kurserna; du kan läsa huvudämnet först eller du kan läsa de valfria kurserna först och sedan huvudämnet med specialiseringen. Dessutom gäller att i både kandidat- och magisterexamen krävs ett biämne om minst 20 poäng. Som biämne gäller samtliga huvudämnen samt ett antal andra ämnen som bara kan vara biämnen.


Vad är en helårsstudie?
En helårsstudie är ett samlingsnamn för studier av omfattningen av två terminer. Totalt 60 högskolepoäng. En helårsstudie är i sig är inte en universitetsexamen, men kan vara en del av en kandidatexamen vid universitet och högskolor.


Valfrihet
I en kandidat/bachelor har du stor valfrihet att välja vad du vill studera, var du vill studera och i vilken ordning du vill studera de olika ämnena. Även om ditt lärosäte föreslår en vis ordningsföljd så kan du normalt avvika från dem. Det viktiga är att du i slutändan har 180 poäng totalt och att du har uppfyllt ditt lärosätes mål, regler och poänggränser. Du kan samla dina högskolepoäng till din bachelor/kandidat från flera olika universitet och högskolor både i Sverige och utomlands.

Är det något du undrar?

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig så snart som möjligt.

Tack. Du kommer att höra från oss inom en arbetsdag.

 

Instagram kan du se studenternas bilder från studieorterna.

Läs studentbloggar från studieorterna.

Besök oss på Facebook för nyhetsuppdateringar.