Hur tänker en indier?

Finns det ett specifikt indiskt sätt att tänka? Ja, menar den indiske författaren och forskaren A. K. Ramanujan. I åratal hade han undrat över sin egen fars upprepade växling mellan olika sätt att tänka. Hans far var nämligen anhängare av en sträng, naturvetenskaplig logik i sitt arbete som ingenjör, men bröt fullständigt mot denna i sin sysselsättning som hobbyastrolog. Andra som har forskat på indisk kultur, framhäver också skiftet mellan vitt skilda tänkesätt. I allmänhet kan t ex förkämparna för ett mer hindudominerat Indien önska landets muslimska minoritet dit pepparn växer, men de drar sig inte för att söka tjänster hos föreståndare inom den muslimska gemenskapen.
 

På samma sätt kan marxistiska politiker i Indien mycket väl  kämpa för en samhällsstruktur baserad på jämlikhet, samtidigt som lever gott av arbete som utförts av underbetalade, och undgår fysisk kontakt med de s. k kastlösa eller oberörbara. Enligt Ramanujan opererar indier med så vattentäta skott mellan sina aktiviteter att de utan att blinka kan växla mellan vitt skilda, och ofta motstridiga sätt att förstå världen på. Indiskt tänkande är därför i hög grad beroende av sammanhanget det ingår i, i motsats till det kontextoberoende tänkandet vi är vana vid i Europa och USA. Men är vårt tänkande i Väst verkligen så kontextbefriat och blottat för självmotsägelser som Ramanujan anser? Sådana skillnader beskrivs ofta bäst som gradskillnader.

                                                                                                                                               

Ett annat drag som har framhävts som typiskt för indiskt tänkande, är fokuseringen på skillnader framför likheter. Medan människors lika värde utgör ett grundläggande värde i Väst (och särskilt i Norden), dominerar förekomsten av hierarki och skillnader mellan människor i indiskt tänkande. Enligt den franske antropologen Louis Dumont skulle kastsystemet knappast ha fortsatt existera om inte de som befinner sig lägst i rangordningen slutit sig till den religiösa ideologi som rättfärdigar kastväsendet. Kritiker av den här teorin hävdar dock att kastsystemet kort och gott handlar om makt och förtryck. Samtidigt som andra menar att kastsystemet inte ens är så indiskt som många tror och de fram-ställer det som. Mycket tyder nämligen på att det var långt mindre strikt före Indien blev koloniserat av britterna.
 

Vare sig vi försöker att förstå indiskt tänkande genom begrepp som hierarki och kontextoberoende eller inte, måste vi behandla frågan om ett säreget indiskt tänkesätt med stor försiktighet. Indiens befolkning är inte bara så talrik och mångfaldig att vi självklart inte kan hävda att alla indier tänker på samma sätt; vi ger oss dessutom ut på farligt vatten genom att överdriva de indiska drag som mest skiljer sig från de vi värdesätter hos oss själva. Indien förtjänar bättre än att framställas som en vrångbild av vårt eget samhälle.

Är det något du undrar?

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig så snart som möjligt.

Tack. Du kommer att höra från oss inom en arbetsdag.

 

Instagram kan du se studenternas bilder från studieorterna.

Läs studentbloggar från studieorterna.

Besök oss på Facebook för nyhetsuppdateringar.